Scandinodes Artiklar

Styrketräning efter 40: så kommer du i gång som nybörjare

De flesta känner till de 150 minuterna. Färre känner till den andra halvan av rekommendationen, den som handlar om musklerna, och det är den som blir viktigare för varje år som går.

Av teamet på Scandinodes · Publicerad 1 augusti 2026 · Uppdaterad 10 september 2026

Kort svar: Folkhälsomyndigheten rekommenderar vuxna muskelstärkande aktivitet minst två dagar i veckan, på måttlig eller hög intensitet, och att alla större muskelgrupper får vara med. Det behövs varken gym eller program för att börja. Måttet på att det räcker är enligt 1177 att musklerna arbetar hårdare än de brukar och att du känner dig trött i muskeln när övningen tar slut. Har du en sjukdom eller ett besvär som gör dig osäker: prata med en läkare eller fysioterapeut först.

Rekommendationen har två halvor

Folkhälsomyndighetens rekommendation för vuxna mellan 18 och 64 år består av fem delar, och de flesta av oss kan bara den första utantill.

Den andra raden är den som brukar falla bort. Promenaden till jobbet och löprundan på söndagen bockar av den första, men de gör inte jobbet åt lårmusklerna, ryggen eller axlarna. Muskelstärkande aktivitet är en egen del av rekommendationen, inte en påbyggnad för den som redan tränar mycket.

Och det är värt att notera vad myndigheten inte säger. Där står ingenting om gym, om vikter, om övningsval eller om hur många set du ska göra. Det står två dagar i veckan och alla större muskelgrupper. Resten är fritt.

Vad måttlig och hög intensitet faktiskt betyder

Två ord i rekommendationen bär hela innebörden, och de förklaras nästan aldrig när siffrorna citeras. Folkhälsomyndigheten definierar dem kort i sina riktlinjer: fysisk aktivitet på måttlig intensitet ger en ökad puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning.

Det är hela definitionen. Ingen pulsklocka, ingen procentsats av maxpuls. Skillnaden mellan måttlig och hög är skillnaden mellan att andas tyngre och att andas påtagligt tyngre. 1177 beskriver det från andra hållet, om en pulshöjande aktivitet: det börjar kännas lite ansträngande. Där står också att ett bra tempo är olika för olika människor. Den raska promenaden som är måttlig för dig kan vara hög intensitet för din granne, och båda har rätt.

Just för att intensitet är svårt att bedöma inifrån har man letat efter mått som går att räkna. Folkhälsomyndighetens riktlinjer redovisar steg per dag som ett sådant: för vuxna anges 7 000 till 8 000 steg per dag, och som mål att sträva efter 3 000 steg eller mer på minst måttlig intensitet, vilket motsvarar ungefär 100 steg i minuten. Det talet är användbart av ett skäl: stegräknaren finns redan i telefonen eller klockan. Räkna inte bara stegen, utan hur många av dem som togs i ett tempo där du andades tyngre.

Ett par saker faller inte under stegmåttet alls. Styrkepasset syns knappt i en stegräknare, och cykling och simning syns inte heller. Måttet mäter en av rekommendationens fem delar, inte hela.

Var stegtalet kommer ifrån är värt att veta om du tänker använda det. Det står i ett eget avsnitt i riktlinjernas första del, direkt efter avsnittet om hur fysisk aktivitet mäts, och inte bland rekommendationerna, och det är en översättning av just de minuter som beskrivs här till steg. Vi har gått igenom hela härledningen, och vad forskningen landat på sedan dess, i hur många steg om dagen man ska gå.

De 150 minuterna behöver inte ligga i ett stycke

Konditionsdelen är den som brukar kännas ouppnåelig, och oftast för att den läses fel. 1177 är tydlig med att någon form av pulshöjande aktivitet en halvtimme om dagen räcker, och att det inte behöver vara vid ett och samma tillfälle. En kvart två gånger varje dag fungerar lika bra, skriver de, liksom flera pass på fem minuter.

Räknat på en vecka är en halvtimme om dagen 210 minuter, alltså mitt i spannet 150 till 300. Sju cykelturer till jobbet gör jobbet. Så gör också en promenad efter lunch plus vägen till och från tåget. Hur mycket de minuterna faktiskt flyttar konditionen är en annan fråga, och den tar vi i hur man får bättre kondition.

Spannet i sig är en nyhet i rekommendationen, och det är värt att veta hur det ska läsas. Folkhälsomyndigheten återger bakgrunden hos WHO: vuxna som sitter stilla stora delar av dagen rekommenderas sträva mot den högre nivån i spannet, alltså 300 minuter i veckan, medan de som har mycket rörelse i vardagen kan klara sig med den lägre. Spannet är alltså inte ett betygssystem där 150 är godkänt och 300 är utmärkt. Det är två olika svar på två olika vardagar, och kontorsjobbet placerar dig i den övre halvan.

Vad som faktiskt förändras med åren

1177 beskriver den åldrande kroppen kortfattat: lederna och musklerna blir stelare, och du förlorar muskelmassa snabbare än tidigare. Den texten riktar sig till äldre, inte till fyrtioåringen på gymmet, och det är en viktig skillnad. Fyrtio är ingen gräns där något plötsligt händer. Men riktningen är densamma, och förändringen är långsam nog att man inte märker den förrän den redan har pågått ett tag.

Det syns inte i spegeln först. Det syns i vardagen. Trappan upp till kontoret, resväskan i hatthyllan, att resa sig från golvet efter att ha lekt med någon som är fem. Det är den sortens styrka rekommendationen handlar om, inte den som mäts i bänkpress.

Samma text nämner vilken muskelgrupp som ger vika först: lårmusklerna. Och där står den mest uppmuntrande meningen i hela materialet: den som har förlorat styrka i låren kan få tillbaka den redan efter ungefär två månaders träning. Det gäller alltså äldre som tappat styrka, inte fyrtioåringar i allmänhet. Men det säger något om storleksordningen: styrkan går fortare att bygga tillbaka än den gick att förlora.

Vad du får tillbaka

Motivationen att lägga två kvällar i veckan på något som gör dig trött håller sällan på egen hand. Det hjälper att veta vad de två kvällarna faktiskt köper, och 1177 räknar upp det utan att lova något enskilt resultat.

Det närmaste ligger i vardagen. När du rör dig regelbundet stärker du musklerna, som i sin tur skyddar skelettet och lederna. Du blir mer rörlig och får bättre balans, och risken att du ska falla och skada dig blir mindre. Om styrketräning särskilt skriver 1177 att de flesta mår bättre, blir starkare och orkar mer i vardagen, att balansen oftast blir bättre och att risken för skador minskar.

Sedan finns det som inte syns. Genom att röra på dig regelbundet kan du minska risken för flera sjukdomar, skriver 1177, och nämner hjärt-kärlsjukdomar, cancer och psykisk ohälsa. Rörelse påverkar också vikten, blodfetterna, blodtrycket och blodsockret positivt. Notera hedgningen: kan minska risken. Det är ingen garanti, och 1177 utfärdar ingen.

Och så finns det som märks först. Fysisk aktivitet är bra även för hjärnan, står det: när du regelbundet rör dig så att pulsen går upp blir du gladare och piggare, får bättre minne, lär dig nya saker lättare och får bättre koncentrationsförmåga. Du upplever också att du har mindre ont. Dessutom ökar blodcirkulationen, så att kroppen lättare kan ta hand om förhöjda stresshormoner som adrenalin och kortisol. Följden, enligt 1177, är att du upplever mindre stress och sover bättre.

Det är den ordningen som är värd att lägga på minnet. Det du märker efter tre veckor är sällan spegeln. Det är att trappan känns kortare och att kvällen är lugnare.

Det är inte åldern som stoppar folk

Folkhälsomyndighetens statistikdatabas visar hur stor andel i varje åldersgrupp som uppger att de når rekommendationen om minst 150 minuters pulshöjande aktivitet i veckan. I 2024 års nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor är det 73,5 procent bland 16–29-åringarna, 68,6 procent bland 30–44-åringarna, 63,1 procent bland 45–64-åringarna, 55,0 procent bland 65–84-åringarna och 27,2 procent bland dem som fyllt 85. Talen är självrapporterade.

Läs dem försiktigt: det är fem åldersgrupper mätta vid samma tillfälle, inte samma personer följda genom livet. Men mönstret är ändå värt att se. Mellan gruppen 30–44 år och gruppen 45–64 år skiljer det drygt fem procentenheter, och vidare ned till 65–84-åringarna åtta. Sedan kommer fallet: nästan 28 procentenheter ned till dem som fyllt 85.

Fyrtioårsdagen är alltså inte stupet. Stupet ligger senare, och det är precis därför som de här åren är de billigaste att bygga marginal i.

Det finns en sak till i statistikdatabasens tabell, och den gäller just den här artikelns läsare. I 2022 års undersökning låg 45–64-åringarna på 68,2 procent. Två år senare är de nere på 63,1, och konfidensintervallen för de båda åren, 66,9–69,4 respektive 61,8–64,4, överlappar inte varandra. 65–84-åringarna visar samma mönster, från 58,1 till 55,0 procent, också där med intervall som inte överlappar. Även 30–44-åringarna gick ned, 71,1 till 68,6, liksom de som fyllt 85, från 31,3 till 27,2 procent. I båda fallen överlappar intervallen varandra, för 30–44-åringarna med 0,7 procentenheter och för de äldsta med 2,1, så där är underlaget svagare. Bland 16–29-åringarna står siffran stilla: 73,6 procent 2022 och 73,5 procent 2024. Nedgången mellan de två mätningarna syns alltså inte bland de yngsta. Den finns i alla grupper från 30 år och uppåt, och tydligast bland 45–64- och 65–84-åringarna. Det är ett skäl att ta de här åren på allvar snarare än att skjuta dem framför sig.

Vad rörelsen består av säger statistiken ingenting om. Men en rimlig gissning, och det är inget annat än en gissning, är att vardagsmotionen är den som håller: det som kräver ombyte, planering och en halvtimme utan avbrott, alltså oftast styrkan, är det som ryker först när kalendern blir full. Om du känner igen dig i det behöver du inte mer disciplin. Du behöver ett upplägg som tål en vecka som spårar ur.

Du kan nå rekommendationen och ändå sitta för mycket

Här ligger rekommendationens minst kända del, och den är obekväm för den som just bockat av sina tre pass. Folkhälsomyndigheten skriver rakt ut att en person kan uppfylla WHO:s rekommendationer och ändå ha en låg total fysisk aktivitetsnivå, om hen sitter resten av tiden. Slutsatsen de drar är att ansträngande aktivitet har stor betydelse för hälsan, men att vardagsrörelse och rörelsepauser vid långvarigt stillasittande har det också.

Det är därför stillasittandet står som en egen rad i rekommendationen och inte som en fotnot till träningen. Att begränsa tiden du sitter still, och bryta de långa perioderna med någon form av rörelse, är en fjärde uppgift bredvid konditionen och styrkan. Fem träningstimmar i veckan tar inte bort de fyrtio timmarna på en stol.

Storleksordningen syns i myndighetens egna mätningar. I en accelerometermätning av en genomsnittlig dag för vuxna tillbringades 71 procent av tiden stilla, 23 procent i aktivitet på låg intensitet och 6 procent på måttlig eller hög intensitet. I den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2024 uppgav dessutom just över hälften, 50,9 procent i åldern 16 till 84 år, att de sitter sju timmar eller mer av sin vakna tid. Samma enkät visar att 64,6 procent uppger att de är fysiskt aktiva minst 150 minuter i veckan. De två talen motsäger inte varandra. De beskriver samma person: någon som tränar tillräckligt och sitter för länge. Sittandet steg dessutom mellan 2020 och 2022 och har därefter legat stilla: andelen som satt sju timmar eller mer var 48,3 procent 2020 och 50,9 procent i såväl 2022 som 2024 års undersökning.

Åtgärden är billig och behöver inte planeras. Ställ dig upp i telefonmötet, ta trappan, gå ett varv medan kaffet bryggs. Det som räknas är att den långa perioden bryts, inte hur snyggt den bryts.

Så vet du att du tränar tillräckligt hårt

Om träningen inte ger någon effekt är det värt att först titta på hur hård den är. 1177 formulerar måttet så enkelt som det går att göra. För att musklerna ska bli starkare behöver de arbeta hårdare än de brukar, och du ska känna att du är trött i musklerna när du kommer till slutet av en övning. När du vilar en stund kommer kraften tillbaka.

Den känslan är hela mätinstrumentet. Du behöver inte veta vad du lyfter, bara att muskeln var trött när du slutade.

För att du ska veta när det är dags att öka ger 1177 en praktisk regel: när du klarar att upprepa rörelsen tio till femton gånger i följd kan du testa en svårare variant. Men 1177 är tydlig med prioriteringen: det viktigaste är att du blir trött i musklerna, oavsett vilken variant du väljer. Det avgörande är alltså inte hur tungt du lyfter, utan att muskeln faktiskt blir trött.

Börja lätt och öka svårigheten med tiden. Det är inte en artighetsfras för den försiktige; det är den ordning 1177 rekommenderar. Under rubriken om vila och återhämtning påminner 1177 dessutom om att musklerna och lederna behöver vänja sig vid träningen.

Hur ofta, och vad återhämtningen gör

Två dagar i veckan är rekommendationens golv. 1177 lägger till hur passen bör ligga i förhållande till varandra: kroppen behöver tid att återhämta sig mellan träningspassen, för det är då musklerna byggs upp och kroppen blir starkare. För många är det lagom att träna musklerna ungefär varannan eller var tredje dag.

Det är en befriande mening för den som fyllt fyrtio och har en kalender full av annat. Vilodagen är inte förlorad tid mellan passen. Det är då resultatet uppstår. Två genomförda pass i veckan med tre dagars mellanrum är en fungerande vecka, inte en kompromiss.

En vecka som håller kan se ut ungefär så här: styrka på tisdagen och lördagen, promenader eller cykling däremellan tills de 150 minuterna är hopsamlade, och något som bryter sittandet varje arbetsdag. Ingenting av det kräver ett medlemskap.

Bor det barn i huset är en jämförelse värd att göra innan du dömer ut din egen vecka. Rekommendationen för barn och unga mellan 6 och 17 år är i genomsnitt minst 60 minuter om dagen på måttlig till hög intensitet. Räknat på en hel vecka blir det 420 minuter, vilket ligger över hela ditt eget spann på 150 till 300 minuter. Ditt uppdrag är hushållets minsta, inte dess största. Så förhåller sig familjens fyra rörelsemål till varandra.

Din träning är sällan problemet. Att få ihop den med resten är det.

Operatör 45 är en personlig hälsocoach för vuxna, byggd kring just ditt liv i stället för ett färdigt program. Träning, mat, sömn och stress läses ihop, inte var för sig, så att veckan går ihop även när den inte gör det.

Till operator45.com Sju dagar gratis.

Utrustningen du behöver

Ingen, om du inte vill. 1177 skriver att det finns många sätt att träna styrka: du kan använda din kroppsvikt och det som finns omkring dig, och träningsredskap om du vill. Vill du ha redskap går enklare utrustning som hantlar eller gummiband att köpa i sportaffärer och på apotek, och de används för att göra övningarna tyngre eller för att göra andra typer av övningar.

De stora musklerna i benen och överkroppen är viktiga att träna, enligt 1177, just för att de utgör en så stor del av kroppen. I 1177:s text om träning som äldre räknas musklerna i benen, armarna, magen och ryggen till de stora musklerna. Det ligger nära rekommendationens formulering om kroppens alla större muskelgrupper.

Praktiskt inför passet: ha kläder som är lätta att röra sig i, ha vatten i närheten, och värm gärna upp med några lätta övningar eller en snabb promenad innan du börjar.

Vattnet i närheten behöver inte bli en egen räkneövning. Livsmedelsverket skriver att friska personer med en normal vätskereglering i regel får i sig tillräckligt genom att dricka när de är törstiga, och att det som ökar behovet är sådant som fysisk aktivitet, hög temperatur och feber. Vi har gått igenom hur mycket vatten en vuxen behöver dricka och varför talet två liter inte betyder två liter ur ett glas.

Det som gör att du börjar, och det som gör att du fortsätter

Det svåra med styrketräning efter 40 är sällan övningarna. Det är de fyra veckorna innan det blivit en vana. 1177 har en hel text om just det, och råden där är påfallande jordnära.

Börja med frågan om varför. Många gånger är inte träningen målet, skriver 1177, utan ett sätt att nå målet: orka mer, bli piggare, inte ha ont, hålla sig frisk. En del känner sig stärkta av en större målbild med delmål, andra känner sig pressade av mål. Testa dig fram och hitta något som fungerar för just dig, är rådet. Det är värt att ta på allvar, för det betyder att den som avskyr målsättning inte gör fel.

Sedan kommer tiden, och där ligger det råd som är mest användbart för den som lever i en familjekalender: passa på när du ändå ska göra något annat. 1177 föreslår att gå eller cykla hela eller en bit av vägen till jobbet, att röra dig medan du väntar på något eller pratar i telefon, och att träna medan barnen har sin aktivitet. Deras eget exempel är att simma medan barnet har simskola. För den som redan tillbringar två kvällar i veckan i en bilkö till en träningsanläggning är det inte en extra timme som ska hittas. Den timmen finns redan, den står bara parkerad.

Om det ändå går trögt: 1177 påminner om att det är vanligt att känna motstånd när man är trött eller inte på humör, och att man vid de tillfällena kan träna ett lugnare eller kortare pass än vanligt. Oftast känns det bättre efteråt. Ge inte upp om en förändring inte fungerar, står det, utan prova något annat i stället. Gym i stället för grupp, utomhus i stället för inne. Det är också värt att veta att bara ett enda av 1177:s råd är ett stopp: träna inte om du känner dig sjuk.

Vi har skrivit mer om varför veckan sällan är problemet i sig, utan hur den är byggd, i texten om vad återhämtning är. Är det familjens schema snarare än ditt eget som spårar ur ligger svaret närmare familjens träningsschema.

Träningsvärk är inte ett kvitto, men inte heller ett problem

Träningsvärk kan uppstå när du använder musklerna på ett sätt som kroppen inte är van vid. Då brukar du bli stel och öm en eller två dagar efteråt. 1177 är tydlig: det är inte farligt, utan visar att du har gjort något nytt och att musklerna har fått anstränga sig. Värken försvinner av sig själv inom några dagar, och det går bra att träna även om du har träningsvärk.

Vänd inte på det till en regel. Frånvaro av träningsvärk betyder inte att passet var bortkastat. Källorna sätter inget likhetstecken mellan värk och effekt: måttet är, som ovan, att muskeln blev trött. Skarp eller plötslig smärta under en övning är däremot något annat än träningsvärk. Då är det läge att sluta och vid behov ta kontakt med vården.

Sömnen och maten är inte en bonus

1177 avslutar sitt avsnitt om återhämtning med en mening som är lätt att läsa förbi: för att träningen ska ha effekt behöver du också äta bra och sova ordentligt. Det är inte ett tillägg, utan en förutsättning. Muskeln byggs upp under vilan, och vilan är till stor del sömn. Återhämtning är samtidigt bredare än så, och den blir svårast att få till i just de perioder då du behöver den mest. Vi har gått igenom vad återhämtning är och hur du får in den i en full vecka.

Maten är den andra halvan av samma mening, och den halvan blir sällan så komplicerad som den framställs. Rekommenderat intag av protein för vuxna är 0,83 gram per kilo kroppsvikt och dag. Räknat som andel av maten bör 10 till 20 procent av energin komma från protein, och i den senaste nationella undersökningen av vuxnas matvanor låg 95 procent av deltagarna över 12,3 energiprocent, alltså klart över den nedre gränsen. Att äta mer protein än kroppen behöver bygger inte automatiskt mer muskler. Vi har gått igenom hur mycket protein man faktiskt behöver och vilka tre grupper som har skäl att räkna efter. Fyller du 65 ändras målet, och då är det kombinationen mat och styrketräning som gör jobbet.

Det är samma logik som gäller barnen i familjen. Vi har skrivit om hur mycket sömn barn behöver i olika åldrar, och mekanismen är densamma för dig: den träning som inte får återhämtning blir ingen träning, bara trötthet.

Din egen sömn är värd samma uppmärksamhet som passen. Vuxna brukar behöva mellan sju och nio timmar, och den morgon då träningen känns omöjlig är oftare gårdagens natt än bristande vilja. Vi har gått igenom hur mycket sömn en vuxen behöver och hur du läser din egen sömn utan att stirra på klockan.

När du bör prata med vården först

Har du en sjukdom eller ett besvär som gör att du känner dig osäker på hur du kan träna, prata med en läkare eller fysioterapeut. Så lyder rådet hos 1177, som inte preciserar vilka tillstånd det handlar om. Känner du dig osäker räcker osäkerheten som skäl.

Det finns också fysisk aktivitet på recept, FaR. Enligt 1177 kan du få FaR om du behöver öka din fysiska aktivitet för att förebygga eller behandla sjukdomar, men möjligheten varierar mellan regionerna. Kontakta en vårdcentral där du bor för att höra vad som gäller.

Den här artikeln är allmän information och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal.

Det första passet

Källorna ger inget färdigt nybörjarprogram: FoHM säger ingenting om övningsval, och 1177 hänvisar till en film. Men om du vill ha en enda sak att göra skulle vi själva sätta ihop den så här, utifrån rekommendationens två dagar i veckan och 1177:s stora muskler: välj två dagar med några dagars mellanrum, sätt dem i kalendern, och gör en övning var för benen, ryggen, armarna och magen. Kör varje övning tills muskeln är trött.

Hur snabbt just du märker något går inte att lova: någon generell siffra för det finns inte i källorna. Men till skillnad från de flesta saker som blir svårare med åren går den här att göra något åt, i princip hela livet ut.

En fråga som brukar dyka upp när föräldern själv börjat träna är om barnen får göra samma sak. Kort svar: ja, och det står redan i rekommendationen för barn. Vi har skrivit om barn och styrketräning i en egen artikel, myten om tillväxtzonerna inräknad.

Idrottar barnen också?

Smatch hämtar matcher, tävlingar och resultat ur Svenska Tennisförbundets databas åt familjen, så att du slipper leta upp tider på kvällarna. Barnets egna ord står alltid först, och barn rangordnas aldrig mot varandra.

Upptäck Smatch

Vanliga frågor

Hur ofta ska man styrketräna efter 40?

Folkhälsomyndighetens rekommendation för vuxna 18–64 år är muskelstärkande aktivitet på måttlig eller hög intensitet minst två dagar i veckan, och att aktiviteterna involverar kroppens alla större muskelgrupper. 1177 skriver att det för många är lagom att träna musklerna ungefär varannan eller var tredje dag, eftersom kroppen behöver tid att återhämta sig mellan passen. Två pass i veckan är alltså ingen nybörjarnivå att växa ifrån, utan själva rekommendationen.

Hur mycket ska man träna i veckan?

Folkhälsomyndighetens rekommendation för vuxna 18–64 år har två delar. Pulshöjande fysisk aktivitet minst 150–300 minuter i veckan på måttlig intensitet, eller 75–150 minuter på hög intensitet, eller en likvärdig kombination. Utöver det muskelstärkande aktivitet minst två dagar i veckan, med kroppens alla större muskelgrupper. Spannet 150 till 300 är inget betygssystem: Folkhälsomyndigheten återger att WHO rekommenderar den som sitter stilla stora delar av dagen att sträva mot den högre nivån, medan den som har mycket rörelse i vardagen kan klara sig med den lägre.

Räcker det att promenera?

För konditionsdelen kan det räcka. 1177 skriver att någon form av pulshöjande aktivitet en halvtimme om dagen räcker, och att den inte behöver tas vid ett och samma tillfälle: en kvart två gånger om dagen eller flera pass på fem minuter fungerar lika bra. Men promenaden täcker inte rekommendationens andra halva. Muskelstärkande aktivitet minst två dagar i veckan är en egen punkt hos Folkhälsomyndigheten, och den kräver att musklerna arbetar hårdare än de brukar. Promenaden bockar alltså av pulsdelen, inte muskeldelen.

Är det för sent att börja styrketräna vid 45?

Nej. I 1177:s text om fysisk aktivitet som äldre står det att det aldrig är för sent att börja röra på sig och att alla märker skillnaden, oavsett ålder. Där står också att ingen åldersgrupp har så god nytta av att styrketräna som åldersgruppen 70 år och äldre. Båda meningarna riktar sig alltså till äldre. Om nyttan är som störst långt senare i livet är 45 en tidig start, inte en sen.

Hur vet jag att jag tränar tillräckligt hårt?

1177 beskriver måttet enkelt: för att musklerna ska bli starkare behöver de arbeta hårdare än de brukar, och du ska känna att du är trött i musklerna när du kommer till slutet av en övning. En praktisk regel är att när du klarar att upprepa en rörelse tio till femton gånger i följd kan du testa en svårare variant, men det viktigaste är att musklerna blir trötta, oavsett vilken variant du väljer.

Är träningsvärk farligt?

Nej. Enligt 1177 kan du få träningsvärk när du använder musklerna på ett sätt som kroppen inte är van vid, och då brukar du bli stel och öm i musklerna en eller två dagar efteråt. Det är inte farligt, utan visar att musklerna har fått anstränga sig. Värken försvinner av sig själv inom några dagar, och det går bra att träna även om du har träningsvärk. Skarp eller plötslig smärta är något annat än träningsvärk. Det tar 1177 inte upp i sammanhanget, men då är det klokt att avbryta och vid behov kontakta vården.

Källor