Registerutdrag i idrotten: vad kontrollen faktiskt visar

Kravet är lätt att beskriva och lätt att missförstå. Här är vad som står i utdraget, vad som skärptes under 2026, och var kontrollen tar slut.

Av teamet på Scandinodes · Publicerad 31 augusti 2026

Kravet kommer från idrotten, inte från polisen

Det är värt att reda ut vem som bestämmer vad, för det avgör vem du ska vända dig till när något är oklart.

Lagen lägger skyldigheten på dig, men först när någon frågar. Lagen om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn säger att den som erbjuds en anställning som innebär direkt och regelbunden kontakt med barn ska visa upp ett utdrag på begäran av den som erbjuder anställningen, och en egen paragraf sträcker ut samma sak till den som erbjuds eller tilldelas uppgifter genom ett uppdrag. Det är den paragrafen som träffar föreningsledaren.

Lagen tvingar alltså ingen förening att fråga. Den ger föreningen rätten att göra det, och dig skyldigheten att visa utdraget om du blir tillfrågad och vill ha uppdraget.

Skyldigheten att fråga kommer från idrottsrörelsen själv. Riksidrottsförbundet skriver att det sedan 2020 finns ett krav på att föreningar ska begära uppvisande av ett begränsat registerutdrag av personer som ska arbeta med eller ha regelbunden kontakt med barn.

Det är alltså ingen myndighet som kontrollerar föreningarna. Det är föreningen som ska fråga, föreningen som ska ha en rutin, och styrelsen som är ansvarig. Riksidrottsförbundets eget stegförslag utgår från det och rekommenderar att föreningen utser en eller ett par ansvariga för kontrollen.

Vem det gäller, och vad "regelbunden" betyder

Riksidrottsförbundets regel är att föreningen ska kontrollera registerutdrag av alla som är 15 år eller äldre och som arbetar med eller på annat sätt har direkt kontakt med barn. Som barn räknas alla under 18 år.

Femtonårsgränsen är inte godtycklig. Förbundet skriver att kravet inte gäller personer som är under 15 år och därför inte uppnått straffbarhetsåldern i Sverige. Under den åldern finns det helt enkelt ingenting att hämta i ett belastningsregister.

Den gräns som är svårare i praktiken är den andra. Förbundets egna frågor och svar preciserar att det handlar om alla som kommer att erbjudas uppdrag eller tilldelas uppgifter som innebär direkt och regelbunden kontakt med barn, alltså att ledaren ska ha återkommande direktkontakt med barn. Föräldern som kör en gång när turen kommer är inte samma sak som hjälptränaren som är där varje tisdag. Var gränsen går däremellan är en bedömning föreningen själv får göra, och det är just därför gränsen bör stå skriven i en rutin i stället för att avgöras från fall till fall.

Är ledaren själv mellan 15 och 18 år behövs målsmans hjälp för att beställa utdraget. För att förenkla själva kontrollen kan föreningen bestämma ett antal tillfällen då ledare får visa upp utdraget, i stället för att jaga varje person för sig.

Det här står faktiskt i utdraget

Det är lätt att tro att utdraget är en allmän vandelskontroll. Det är det inte. Det visar påföljd för en bestämd lista med brott, och listan är längre i dag än den var när kravet infördes.

Polisens förteckning över vad utdraget kan visa, senast granskad den 8 april 2026, omfattar dessa grupper:

• Dödligt våld och misshandel. Mord, dråp, misshandel och grov misshandel.
• Frihets- och fridsbrott. Människorov, människohandel, människoexploatering, olaga frihetsberövande, olaga tvång, olaga förföljelse, olaga hot, barnfridsbrott, grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning.
• Hedersrelaterade brott. Äktenskapstvång, äktenskapsresebrott, barnäktenskapsbrott, hedersförtryck samt oskuldskontroll och intygande av sexuell oskuld.
• Sexualbrott. Alla sexualbrott, barnpornografibrott och kränkande fotografering.
• Rån och utpressning. Rån, grovt rån och utpressning.
• Allmänfarliga brott. Mordbrand och grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, sabotage mot blåljusverksamhet och terroristbrott.
• Narkotika, doping, vapen och smuggling. Narkotikabrott och dopingbrott, i båda fallen även förberedelse, stämpling och underlåtenhet att avslöja brott, brott mot lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor, smugglingsbrott, grova fall av olovlig befattning med sprit och av olovlig försäljning av alkohol, vapenbrott samt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.
• Övrigt. Involverande av en underårig i brottslighet och hets mot folkgrupp.

Det är värt att lägga märke till hur mycket bredare den listan är än den sammanfattning som fortfarande står kvar hos förbundet. Riksidrottsförbundets egen sida beskriver utdraget med meningen att registerutdraget endast visar grova brott, vilket var en rimlig sammanfattning av den kortare lista som gällde tidigare. Läser du Polisens aktuella förteckning hittar du också narkotikabrott, vapenbrott och hets mot folkgrupp. Går du efter sammanfattningen kan du alltså bli förvånad över vad som faktiskt dyker upp.

Misstankeregistret: gränsen går vid väckt åtal

Riksidrottsförbundet beskriver en av 2026 års förändringar som att pågående brottsmisstankar numera kan ingå. Det stämmer, men formuleringen är lösare än Polisens.

Polisen är precis: utdrag ur misstankeregistret visar brott där åtal har väckts, enligt samma lista, och utdraget visar även om åtal väckts för medverkan eller försök till dessa brott.

Skillnaden är avgörande för hur du ska läsa ett tomt utdrag. En polisanmälan syns inte. En pågående förundersökning syns inte. Det som syns är att en åklagare har väckt åtal. Tröskeln ligger alltså långt in i rättsprocessen, och tiden dessförinnan är osynlig i utdraget.

Vad som ändrades 2026

Det som ändrades är inte en policy hos idrotten utan lagen själv. Lagen om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn ändrades genom lag 2026:49. Första paragrafen hänvisar numera till utdrag ur både belastningsregistret och misstankeregistret, och fjärde paragrafen slår fast att ett registerutdrag som avses i lagen inte får vara äldre än sex månader. Polisen anger samma sak på sin sida, att utdraget är giltigt sex månader.

Riksidrottsförbundet sammanfattar följderna i tre punkter. Brottskatalogen blev större, så att utdragen omfattar fler allvarliga brott än tidigare. Misstankeregistret kan omfattas, och förbundets egen formulering är att det i vissa fall även kan ingå pågående brottsmisstankar och inte bara lagförda brott. Och giltighetstiden kortades till högst sex månader, mot tidigare tolv.

Lägg märke till att förbundets formulering är lösare än Polisens. Det är Polisens tröskel som gäller när du läser ett utdrag, alltså att åtal har väckts.

Förbundet är öppet med att det blir svårare, inte enklare, för den som ska bedöma. Det som är särskilt viktigt för idrotten, skriver de, är att föreningar kan behöva göra bedömningar av brott och misstankar som tidigare inte förekom i registerutdragen, och att det innebär nya situationer där styrelser och ansvariga behöver ta ställning, ofta utan tidigare praxis att luta sig mot. Förbundet tillägger att föreningen inte står ensam, utan kan få stöd av Riksidrottsförbundet, RF-SISU-distriktet och specialidrottsförbundet.

Sex månader eller ett år? Källan ger två besked

Här finns något värt att känna till innan du frågar din förening, för de två uppgifterna står bredvid varandra på samma sida.

Under rubriken om vad som är nytt står att utdraget är giltigt i högst sex månader. Längre ned, i frågor och svar, står rekommendationen att registerutdrag visas upp årligen, i samband med att ett nytt verksamhetsår inleds, för alla som har förtroendeuppdrag eller uppgifter som innebär direkt och regelbunden kontakt med barn.

Följer föreningen årsrekommendationen bokstavligt kommer utdraget alltså att ha passerat sin giltighetstid halvvägs in i verksamhetsåret. Vår hållning är att det inte är något att göra en affär av, men att det är en bra sak att fråga om: vilken av de två uppgifterna föreningens rutin är byggd på. Ett annat svar i samma frågor och svar pekar åt det mer praktiska hållet, nämligen att kontrollen ska göras när ledaren får ett uppdrag, och att en förlängning av ett tidsbestämt uppdrag kan ses som ett nytt uppdrag.

Så går det till, steg för steg

1. Ledaren beställer själv. Utdraget hämtas hos Polisen, antingen via e-tjänsten, som kräver e-legitimation, eller på blankett. Har du skyddad identitet ska du använda blankett i stället för e-tjänsten.
2. Räkna med väntetid. Handläggningstiden kan vara upp till två veckor från en fullständig ansökan. Har du medborgarskap i ett annat EU-land eller i Storbritannien skickas dessutom en förfrågan dit, och det landet har 4 till 21 arbetsdagar på sig att svara.
3. Utdraget går till dig, aldrig till klubben. Polismyndigheten får inte skicka registerutdraget direkt till en arbetsgivare eller uppdragsgivare, och alltså inte heller till föreningen.
4. Du visar originalet. Kuvertet behöver inte vara oöppnat. Den som utdraget gäller har rätt att själv läsa uppgifterna innan det visas för föreningen.
5. Föreningen kontrollerar och lämnar tillbaka. Originalet ska återlämnas direkt. Är utdraget digitalt kontrollerar föreningen äktheten via Polisens kontrolltjänst.
6. Bara kontrollen antecknas. Föreningen dokumenterar att en kontroll är genomförd, ingenting om innehållet.

En detalj i det digitala flödet är värd en varning, eftersom den lätt läses som något den inte är. Begär du utdraget till din digitala brevlåda skickas det digitalt bara om det inte innehåller någon belastning; innehåller det en belastning kommer det på papper i stället. Därav följer inte att ett pappersutdrag betyder att det finns en belastning. Den som från början valt fysisk post får sitt utdrag på papper oavsett vad som står i det, och det är den enskilde som väljer kanal.

Vad föreningen får och inte får göra

Reglerna för hanteringen är strama, och de är till för ledaren.

• Föreningen får läsa originalet och dokumentera att kontrollen är utförd.
• Föreningen får inte anteckna något om vad som står i utdraget.
• Föreningen får inte behålla eller kopiera utdraget. Inga utdrag ska sparas.
• Originalet ska återlämnas om ledaren vill ha tillbaka det.

Går du med på att visa ditt utdrag går du alltså inte med på att klubben lägger en kopia i en pärm. Blir du ombedd att lämna ifrån dig utdraget för förvaring är det rimligt att hänvisa till att förbundets regel säger raka motsatsen.

Det kontrollen inte fångar

Det här är den viktigaste delen av artikeln, och det märkliga är att den starkaste formuleringen kommer från den som infört kravet.

På frågan om kontrollen räcker för att skapa en trygg miljö svarar Riksidrottsförbundet nej, och skälet de anger är detta: många av dem som begår brott mot barn är förstagångsförbrytare, vilket alltså inte syns i registret. Ett rent utdrag betyder att personen inte har dömts för något på listan och att inget åtal har väckts för de brotten, och det är allt det betyder.

Polisen säger samma sak från sitt håll. En registerkontroll är till för att stärka barns och ungas skydd mot sexualbrott och andra grova brott, men den är endast en del av underlaget för att bedöma om en person är lämplig för att arbeta med barn. Där står dessutom något som pekar åt andra hållet: att en person är straffad för ett brott innebär inte ett förbud mot att anställa personen.

Lägg till att utdraget är en ögonblicksbild. Det säger något om dagen det utfärdades, inte om de månader som följer. Det är förmodligen den enskilt bästa motiveringen till att giltighetstiden kortades.

Riksidrottsförbundet skriver självt att registerkontroll endast är en del av ett bredare trygghetsarbete och alltid ska kombineras med andra förebyggande åtgärder, som tydliga riktlinjer, utbildade ledare och ett aktivt värdegrundsarbete i föreningen. Vår hållning är att den meningen bör läsas som huvudsaken och inte som en brasklapp. Kontrollen besvarar en smal fråga med ett ja eller ett nej. Rutinerna runt omkring, alltså att fler än en vuxen är med, att barn vet vem de kan säga till och att styrelsen faktiskt agerar när någon säger ifrån, är det som gör skillnad i vardagen.

Om det står något i en ledares utdrag

Då är det styrelsens bedömning, inte en automatisk konsekvens. Riksidrottsförbundets formulering är att ledaruppdraget är ett förtroendeuppdrag och inte en rättighet, och att föreningens styrelse kan välja att inte tilldela en ledare ett uppdrag, eller avsluta ett uppdrag, om man anser att förtroendet inte finns.

Det är alltså inget register som stänger dörren, utan människor som fattar ett beslut. Och som förbundet påpekar behöver de inte göra det ensamma: stöd finns hos RF-SISU-distriktet och specialidrottsförbundet.

Fyra frågor du kan ställa din förening

Frågorna nedan är avsiktligt lätta att svara på, och de går att ställa utan att det låter som en anklagelse. En förening med ordning på det här svarar gärna.

1. Har ni en skriven rutin, och vem ansvarar för den? Förbundets eget förslag inleds med att upprätta ett register över vilka som är tränare och ledare, och steget därefter är att utse en eller ett par ansvariga för kontrollen.
2. När kontrollerades ledarna senast, och hur ofta görs kontrollen om? Här är det svaret om sex månader mot ett år som blir konkret.
3. Gäller rutinen även dem som hjälper till återkommande utan att kallas tränare? Det är där gränsen för direkt och regelbunden kontakt prövas på riktigt.
4. Vad gör ni utöver kontrollen? Förbundet svarar självt nej på frågan om kontrollen räcker, så frågan är rimlig och väntad.

Är ni nya i föreningen finns fler frågor värda att ställa vid första kontakten, och dem har vi samlat i guiden om när barn ska börja med idrott.

Om du själv blir tillfrågad om ett uppdrag

Förr eller senare kommer frågan om du kan ställa upp, och då kommer utdraget med på köpet. Det är inget att bli illa berörd av. Kravet är riktat mot uppdraget och inte mot dig, och det gäller alla från 15 år som möter barnen återkommande.

Det praktiska är bara att vara ute i tid, eftersom handläggningen hos Polisen kan ta upp till två veckor. Vad ett föreningsuppdrag i övrigt innebär, och den särskilda frågan om att bli tränare för sitt eget barns grupp, har vi gått igenom i guiden om hur du stöttar ditt barn i idrotten utan att ta över.

Om något ändå känns fel

Registerutdraget är en dörr i förväg. Handlar det om något som redan har hänt eller pågår är det en annan väg som gäller: börja i föreningens styrelse, gå vidare till specialidrottsförbundet eller ditt RF-SISU-distrikt, och därefter till Riksidrottsförbundets idrottsombudsman, som också tar emot ärenden anonymt via en visselblåsartjänst. Hela den vägen, med kontaktuppgifter och vad du bör skriva ned innan du hör av dig, har vi gått igenom steg för steg i guiden om att stötta utan att ta över.

Misstänker du att ett barn far illa eller att ett brott har begåtts hör det hemma hos polisen och socialtjänsten, oavsett vad föreningen gör eller inte gör.